i detta nu, men jag lever. jag är här, kvar. på något sätt. men jag var inte beredd på att bli lämnad ensam med en atelje. var inte tränad för att bli min egna chef. men jag gjorde det. på ett av landets största företag med en av landets bästa tjejer. en tjej jag inte visste att jag behövde men som fått mig att skratta var dag de senaste två månaderna. och jag hann aldrig bli orolig eller rädd. det var och är fyra produktioner som måste bli klara. och trots att jag aldrig haft så mycket ansvar eller inflytande i mitt liv så längtar jag var morgon efter att få sätta mig vid mitt tillskärarbord i ateljen och börja en ny och sjukt spännande dag. och det mina vänner, gissar jag är min räddning.

fyller 28 i en stad där jag tror mig vara ensam. så fel har jag då nio fantastiska vänner öppnar dörrarna och har dukat upp med vin, öl och tugg. och ta mig under armen och vidare och ett tungt klot i handen och glatta skor. vi skriker och hurrar och en öl i vänster, hela tiden. mera mera och in i en bil och vidare och en bar och vidare och dans och hem i armkrok med en vän och djupa fulla samtal om livet. och det regnade kanske lite. och jag kände mig levande och så bra och alla ni människor, ni är så fina och bra. och tack.

110701-110714 @ BETTYBRIGHT

igår när jag betalat och skulle gå tackade biträdet mig för mitt besök. ja, inte som dom brukar utan verkligen tackade för mitt besök. för enligt henne är det något med mig, något fantastiskt. något som gör henne glad. ja tydligen strålar jag.

så jag fick ett mail. ett mail ett mail ett mail. det träffade mig och träffar mig så långt in. jag fick det nu och för tio minuter sedan och jag vet inte vad jag ska göra med det. för det är aldrig precis det som är runt mig nu. det är precis allt det andra och framförallt det som är i mig. nu.
jag ska svara på det, jag ska. men jag måste tvätta ansiktet i kallt vatten och se mig djupt i ögonen och fråga mig vad det egentligen är som händer. och kanske vad som borde. ske.

åh, det gör så ont.
jag kanske dör.

hälsningar från längst bak i bussen. i min stora fåtölj bredvid kaffemaskinen. på väg mot göteborg. förstod precis att det är festival där nu denna helgen. ska inte gå. när min kille frågade vad jag ville göra ikväll sa jag med klar stämma: ligga i din famn och titta på the office tills jag somnar. han var mycket nöjd med detta svar. lovade till och med att köpa salt och vinägerchips och öl. viva!
annars då? på jobbet? jodå, var där innan åtta imorse (fick skjuts). har sytt klart en jacka och ett par byxor. och så har jag sytt tre melittahattar till en. jag har även varit arbetsledare på ateljen och delat ut pack- och nermonteringsuppgifter. dessa har jag sedan övervakat med ett gott humör. jag har fått krama om min chef. och så har jag visat min cittra för danne och andreas som lovade att försöka stämma den. så, en bra dag med andra ord.