jag är utexaminerad kostymmästare och vi satt inatt i ett mörkt rum med lappar i pannan och pizza i knäet och jag tänkte att herregud hur ska jag klara mig utan alla mina nio. hur vi är helt otroligt olika men att det mellan oss finns sådan respekt och kärlek att vi inte annat kan än att lyssna och förstå och vilja ha mer. men nu är det slut. jag är inte längre en av tio. jag har inga klasskamrater. jag står ensam kvar medan dom sprids med vinden över hela sverige. och jag saknar dom alla redan men så är det. man lär och går vidare.
ock ikväll lyssnar jag på en gammal spellista, dricker vitt och plockar bland alla saker jag har kvar efter mina två år.
lördag 29 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar