söndag 4 april 2010
YOU´RE JUST AN OBJECT IN MY EYES
påsken i skåne är som påsken i skåne. nästan alla var här och vi åt och pratade om samma saker vi pratar om alla de fyra gånger vi ses på ett år. mina brorsbarn börjar bli stora och går och min systerkusins är nästan tre månader. och mina bröder ska ha varsitt till och jag tänker att jaha. alla är så glada och den bror jag alltid tyckt mig ha mest gemensamt med tittar mig djupt i ögonen över hjortsteken och säger "skaffa barn, det är det bästa" och jag tänker jasså. och att vara gravid är underbart, det håller vi alla med om. och min svägerska mår illa och vilar på en säng och barnet springer och bäbisen sover och alla är glada och jag tar en cigarett av en moster och går ut och andas lugnt och stilla lugnt och stilla. och jag fimpar den äckliga ciggen och tänker att jag vet visst vad ni pratar om och ni vet inte att jag vet men jag vill inget annat än att också ha ett barn en man ett hus ett jobb ett sparkonto kanske lån en vecka i grekland varannan jul du hämtar från dagis min bil är trasig latte med väninnorna päronträd i trädgården ny soffa vartannat år glad mamma glad pappa äntligen barnvakt äntligen fest nu jävlar bygga ut bygga om bygga nytt inte vara nöjd tycka barn är det bäst som finns. men jag har inget utan kallas fortfarande för lillflickan och lite sådär skamset får jag fråga min pappa om han kan sponsra mitt eventuella körkort. för jag kan inte köra bil. och jag har inte pengar så jag kan lära mig. för jag har ingenting är ingenting helt jävla värdelös. och jag vill inte prata om det men när jag gör det ska du sova och säger att jag visst är bra och smart och kommer lyckas i lyckans mening och jag biter mig så hårt jag kan i läppen och viskar till den pålagda telefonen att jag visst inte kommer komma någonstans för jag har ingen som står bakom och säger jag tror på dig jag tror på dig jag tror på dig. för alltså, inte ens jag tror på mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
aj, vad jag känner igen mig...
jag med..
det finns inga större floskler än om att bli vuxen eller att vara vuxen. det suger pung. och oftast om och om igen. jag vet inte om det någonsin blir bättre. men det mildras i omgångar. tror jag i alla fall.
ps gillar dina texter
Skicka en kommentar