SO IF MAN IS FIVE AND THE DEVIL IS SIX THAN THAT MUST MAKE ME SEVEN

jag = bränt barn. inte boken. flickan. igårkväll i skolan hade jag stängt av vakumångpressen. skulle bara lufta ut den sista luften. har gjort det typ var dag i tre år, vet hur man gör. men när jag står där och lägger sista handen på ratten och pratar med janna och unn elise smäller det. pang. och en krater. rakt upp i jävla taket. kokande vatten och ånga. vi blir rädda. sen skrattar vi. och jag inser att det gör ont. och hela underarmen är skållad. och röd. och jag går hem i regnet med uppdragen jackärm. kommer hem till min kille och visar. han säger att det ser illa ut. då börjar jag gråta. och det gör mer ont. och han tar fram isklamp efter isklämp och virar in dom i örngott och lägger mot min arm. jag börjar frysa. och svettas. och simon lagar min mat. skär i min falukorv trots att han är vegeterian. sen matar han mig. all maten in i munnen. och när jag ska sova är jag tvungen att vira ett örngott hårt hårt runt armen och klämma den mellan mina lår för att inte smärtimpulserna ska ta i så mycket.