I'M TIRED OF WASTING ALL MY PRECIOUS TIME

för första gången sedan jag var 15 har jag en bästis. ja en bästis av det kvinnliga könet. en som jag inte varit tillsammans med eller har annan historia med. inget förutom att vara bästis. det är underbart. att alltid veta att hon finns där och pratar med mig när jag inte orkar annat än lyssna. och lyssnar de få gångerna jag pratar om något viktigt. och lyssnar när jag inte alls tror att hon lyssnar. hon kommer ihåg allt. skriver in det i sin hjärna och tar fram det när det passar. minns det mesta jag sagt och refererar till det i konversationer.

det jag älskar bäst med min bästis är när hon ler. hon använder sig nämligen av något slags försvarsinställning och skrattar inte gärna bland folk hon inte känner. hon gillar att ha övertaget. och hon har det. men när hon väl ler så blir jag varm. hon ler så himla fint och ibland lyser det lite ur hennes ögon. jag gillar även när hon skrattar. och det gör hon oftast när vi är ensamma. åt mina skämt. ingen skrattar som henne åt mina skämt. vi skrattar mycket när vi är tillsammans. mest hela tiden.

jag gillar även att min bästis är smart. att hon vet mycket. många saker om konstiga saker. att man alltid lär sig något nytt när man träffar henne. om vårtor eller svampar. mest om sådana saker. saker som växer på fel ställen. ibland tror hon att hon vet något med säkerhet men hon kanske har fel. det händer alla. i början av vår vänskap erkände hon inte sina fel. nu inser hon och tar till sig av andras visdom. typ min.

ibland säger min bästis saker vid fel tillfällen. det har hänt så många gånger. det kan vara de mest korkade saker. oftast säger hon ju sann fakta om något eller någon men det kanske inte passar sig så bra just då. men det gör inget längre. hon kanske inte menar väl men det är sanningen. hon är nämligen jävligt bra på det här med sanningen. hon ljuger inte för att göra sig till. eller för att bli omtyckt. ibland är hon för övertydligt tvärtom. det gör att jag ibland tror att hon kanske inte vill ha mig för nära inpå. men sådant struntar jag i. jag är hennes plåster.

min bästis är även väldigt snäll. hon bryr sig om. hon klappar och kramar och säger fina saker. och hon säger ifrån. när jag är på väg att ta ett dumt beslut sätter hon ner foten. och hon ger alltid kloka råd. inte för att kanske vägleda utan mer för att få mig att tänka efter. och jag tänker.

det enda som egentligen är dåligt med min bästis är att hon har comviq kompis.