I HEARD SCREAMIN´ AND BULLWHIPS CRACKING

jag är helt ensam. så jävla tråkigt. simon är på jobbet. kan inte minnas att han sa hejdå. jag sov ju. så när jag vaknar så hoppas hoppas hoppas jag att det ska ligga en söt lapp i köket. men det gör det inte. jag antar att han sa hejdå. vid ett tillfälle gick vi med våra arbetstider verkligen om varandra. vi började på en konversation på ett blått papper som låg på köksbordet. det var fint. borde göra så nu också. han börjar halv tio till fem, jag fyra till ett. samma imorgon.

älskar att träffa mina föräldrar. dom hade plockat hur mycket kantareller som helst hos farmor. jättefina och stora. vi gjorde två stora kantarellpizzor som vi åt med en lyxigt fin sallad. sen drack vi öl. när det bara var pappa och jag kvar i köket med varsin öl framåt midnatt hörde man att någon på gatan spelade belle and sebastian. just get me away from here. lite kul sådär.
i vilket fall så åkte mina föräldrar och hundarna hem igår. innan dom åkte hann vi gå en promenad till ebbes och den stora frukt och gröntbutiken. dom köpte på sig oliver, feta, korvar osv. sen gick vi och tittade på min skola och dom tog en bild på mig utanför. fint.

igår kom äntligen nicola hem. träffade henne i hissen och följde henne till affären innan jag fick bråttom till jobbet. har saknat henne så mycket. blir så glad i själen när hon ler och skrattar sådär så hon håller sig för magen. ska snart åka upp och peta på henne.

började jobba igår igen. första gången på nästan två månader. det var fullt nästan hela kvällen. jätterolig. jag var lite svettig. lovade mig själv att jobba i kortärmat idag. så kul att träffa chefen igen. och stammisarna. lite som att komma hem.